Vad börjar man med?
Nu var det dags att tänka till och börja förbereda mig på det jag skulle gå igenom.
Prio ett för mig blev håret. Jag ringde min frissa Yvonnes Hårstuga tillika min goda väninna och bad om hjälp. Jag fick komma dit på eftermiddagen och hon kapade av mitt sedan länge sparade hår som hon bara några veckor tidigare hon fixat till med orden: -Nu måste du snart bestämma dig hur du ska ha det med din frisyr.
Den 9 oktober fattade jag mitt beslut, hon fick kapa av det till ca fyra centimeter och färga det chockrosa! Nu jäklar hade jag en frisyr som ingen sett mig i förut i varje fall. Denna gång skulle till och med Reimond märka att jag varit till frissan. Innan han kom hem upptäckte jag att mitt högra bröst hade en stor rodnad och efter kontakt med rådgivningen i Gävle så skrevs det ut antibiotika mot eventuell inflammation. På kvällen bytte jag profilbilden på FB, sms:ade bilden till släkt och vänner med förklaringen till mitt rosa hår, jag har bröstcancer och så här ser det ut framöver för min del. Därefter gick telefonen varm av sms och samtal, redan där kände jag vikten av att få ork av alla fina människor jag har förmånen av att ha runt omkring mig.
Ja, just det, Reimond missade inte att jag varit till frissan den här gången.
min jävla scrooge 