Mr. Scrooge är inte så kaxig längre…

Då påbörjar jag ett nytt kapitel vad gäller min ovälkomna parasit som jag valt att kalla Mr Scrooge. Efter fem starka cytostatikabehandlingar samt antikroppar sedan den 8 oktober har nu tumören givit med sig för närvarande.Min trogne och alltid närvarande make skjutsade ner mig ner till Gävle fredag förmiddag för att vi gemensamt skulle fåFortsätt läsa ”Mr. Scrooge är inte så kaxig längre…”

Clintan, bio och pappa

Jag känner mig så sugen på att skriva ett inlägg om film.Med tanke på att jag har några timmar om dagen att slå ihjäl i min ensamhet så har jag börjat ”unna” mig en film på förmiddagen. Detta tillsammans med träningscykel och yoga matta, dock är användningen lite sporadisk men jag försöker verkligen.Idag så hittadeFortsätt läsa ”Clintan, bio och pappa”

Reflektioner v.3, sjukhusvistelse och grubblerier

Nu har jag varit i ”cancerstadiet” i nästan fyra månader. Det inleddes med en sjukhusvistelse som gav mig insikten om vikten av att hålla sig frisk när man nu har blivit sjuk.Jag har efter min hemkomst då i mitten på oktober inte haft en förkylning, känning av någon bakterie eller virus överhuvudtaget. Helt otroligt fysisktFortsätt läsa ”Reflektioner v.3, sjukhusvistelse och grubblerier”

Kram och värme behövs nu!

Jag vill skriva några ord om två härliga Helenor som ger mig värme! Den första Helena är min syster, tvilling med min andra syster Katarina. 2018 avled Helena oväntat, 56 år gammal. Vår syster var en glad och otroligt positiv människa, hon var plikttrogen sitt jobb, lojal gentemot sina arbetskamrater och vänner, alltid beredd attFortsätt läsa ”Kram och värme behövs nu!”

Hopp, hopp och lite mera hopp

Nu vänder det… på flera sätt Vi har nu kommit igenom jul och nyår och min förhoppning är att ni alla på något sätt haft möjligheten att känna av det vi alla mer eller mindre har längtat efter. Att få träffas, umgås, äta gott, glädjas med varandra.För alla har det inte funnits någon möjlighet tillFortsätt läsa ”Hopp, hopp och lite mera hopp”